Lördag
08:20 började vi dagen med de sista ölen som fanns kvar efter fredan. Sen köpte vi frulle och ett flak folköl. Summa 720 spänn. Lite nyfiket frågade vi snabbköpskassörskan vad ölen kosat. "Erhm... 4 gånger 146..? de kosta 600 norska kroner". Reaktionen blev ungefär: Haha vafan! aja, vi måste ju ha det... helvete. men skit samma.
Vi gick tillbaka till lägenheten där kvinnan lagade oss lite frukost i form av bägg och acon. Gott men oätligt, för egen del gick det dasset ett snabbt möte till ödes. Vi firade med jäger och minttu.
12:00 tog vi tunnelbanan, som gick under jorden de tjuge första meterna (L0L), till Holmenkollen för att heja fram Sverige i världscupen i skidskytte. Till vårt stora förtret visade det sig att damerna körde nåt jävla race först, men då vi var så in i helvetes jävla skittörstiga spelade detta mindre roll. Marinette och Kristin stod feministiskt kvar och kollade på damerna. Jag och Matte hade under tiden fått ett helvete med att leta upp ett drickaställe som inte bara tog emot de monopolpengar de norska minibankerna hade att erbjuda. Vi fråga en trevlig(!) securitaskille om vägen till bankomaten, han pekade mot en uppförsbacke så vi sket i det och gick till en krog istället. Bartendern drev med oss och jag gick på det som fan. Matte gick inte på det, men när han såg min min blev han också orolig som fan. Tillslut fick vi vår cola och öl. Utsikten var för jävla skön.
Klockan började närma sig tre och herrarna skulle snart dra igång så vi gick upp igen. Där möttes vi av en kärring som försökte pracka på oss några jävla matchprogram. Vi förklarade, som så många gånger förr, att vi inte hade några monopolstålar.
Vi kollade klart på skidorna, det var nån snubbe som vann. Sen for vi med tunnelbanan tillbaka till centrum, nästan. Tog en jävla promenad, rätt skoj.
Vi gick tillbaka till lägenheten där kvinnan lagade oss lite frukost i form av bägg och acon. Gott men oätligt, för egen del gick det dasset ett snabbt möte till ödes. Vi firade med jäger och minttu.
12:00 tog vi tunnelbanan, som gick under jorden de tjuge första meterna (L0L), till Holmenkollen för att heja fram Sverige i världscupen i skidskytte. Till vårt stora förtret visade det sig att damerna körde nåt jävla race först, men då vi var så in i helvetes jävla skittörstiga spelade detta mindre roll. Marinette och Kristin stod feministiskt kvar och kollade på damerna. Jag och Matte hade under tiden fått ett helvete med att leta upp ett drickaställe som inte bara tog emot de monopolpengar de norska minibankerna hade att erbjuda. Vi fråga en trevlig(!) securitaskille om vägen till bankomaten, han pekade mot en uppförsbacke så vi sket i det och gick till en krog istället. Bartendern drev med oss och jag gick på det som fan. Matte gick inte på det, men när han såg min min blev han också orolig som fan. Tillslut fick vi vår cola och öl. Utsikten var för jävla skön.
Klockan började närma sig tre och herrarna skulle snart dra igång så vi gick upp igen. Där möttes vi av en kärring som försökte pracka på oss några jävla matchprogram. Vi förklarade, som så många gånger förr, att vi inte hade några monopolstålar.
Vi kollade klart på skidorna, det var nån snubbe som vann. Sen for vi med tunnelbanan tillbaka till centrum, nästan. Tog en jävla promenad, rätt skoj.
Kommentarer
Trackback
